Thomas Söderqvists tale ved åbningen af MEDICOTEKNIK, 27. november 2013

Her er min tale (på svensk) ved åbningen af MEDICOTEKNIK, onsdag den 27. november:
Goddag allesamman, jag heter Thomas Söderqvist, jag är professor i medicinhistoria på SUND-fakulteten vid Köpenhamns Universitet, och museumschef härinne på Medicinsk Museion.
Jag tänkte jag skulle säga några ord om bakgrunden till den här utställningen. Som nu säkert har redan gissat, så har utställningen kommit till stånd genom ett mycket nära samarbete med Dansk Medicoteknisk Selskab – inte bara ekonomiskt, utan också i hög grad med hänsyn till innehållet.
Och det är ett innehållssamarbete som på många sätt är förebildligt för hur jag föreställer mig att ett medicinsk museum borde fungera.
En av mina mångåriga drömmar för Medicinsk Museion har varit att museet ska kunna fungera som en mötesplats mellan sundhetssektorn och resten av befolkningen. Den dialogiska, kulturell interfacen, så att säga.
Så liksom sjöfarten har sitt eget Museum Søfart, och designvärlden har Danmarks Designmuseum, så har sundhedssektorn sitt eget kulturmuseum.
Ett museum där vi kan visa hur dagens medicinska forskning och teknologi och behandlingsformer har sina historiska rötter, och där vi kan ta den viktiga diskussionen om hur framtidens vetenskap och kultur kan tänkas se ut – en diskussion som försiggår i ett hus som är fyllt med medicinska föremål och bilder och dokument från 1700-talet fram till idag. En kulturskatt som visar att vetenskap och teknologi kanske är den allra viktigaste form för kultur vi har i nutidens samhälle.
Det är min dröm. Och den är inte alltid så lätt att realisera. För medicinsk forskning och teknologi är en rätt komplicerad form för kultur. Så när man vill berätta om vetenskap och teknologi på ett kulturmuseum måste man ha ett intimt samarbete mellan museets in-house-expertis på historia, design, kommunikation å ena sidan, och å andra sidan medicinsk och teknologisk expertis, som förstår hur molekyler, organ och maskiner fungerar.
Här på Medicinsk Museion har vi under de senaste 6-7 åren experimenterat med olika former för samarbete med medicinsk och teknisk expertis i en rad utställningar. Ta t.ex. den utställning om bypass-kirurgi som står här inne vid siden av hörsalen (och som ni snart ska passera för att komma in till Medicoteknik-utställningen) — den gjordes i ett mycket nära samarbete med gastrokirurger på Hvidovre Hospital och diabetesforskare vid Köpenhamns Universitet.
Och den utställning som vi öppnar här idag – Medicoteknik – den har alltså föregåtts av samråd med Dansk Medicoteknisk Selskabs jubileumsgrupp och med interviews och goda råd från ingenjörer i de tolv medicotekniska företag som har levererat föremål och annat material till utställningen.
Den här typen av samarbete har gett oss blod på tanden – och vi ser redan nu en rad intressanta samarbetsmöjligheter.
För det första när det gäller insamling. Det är ju så, att för museerna är samlingarna alfa och omega. Utan samlingar kan vi inte göra särskilt mycket. Och det räcker inte med saker och ting från gamla goda dagar – vi behöver också ting från dagens medicinska vetenskap och teknologi.
Men tyvärr är det så, att en stor del av det nutida medicinska vetenskapliga och tekniska kulturarvet håller på att försvinna. Ingenjörer och läkare tänker inte alltid på att deras saker faktisk är en väsentlig del av vårt samlade kulturarv. Och Nationalmuseet och andra kulturmuseer förstår överhuvudtaget inte att vetenskap och teknologi är en integrerad del av vårt gemensamma kulturarv.
Så därför vill vi enormt gärna fördjupa samarbetet med Dansk Medicoteknisk Selskab, med branchföreningen Medicoindustrien och med de medicotekniska företagen för att få räddat denna centrala del av kulturarvet.
Den andra samarbetsmöjligheten är naturligtvis att bygga vidare i kölvattnet på den här utställningen. Dvs. vi skulle vilja göra stora, breda utställningar – och events – och andra typer av aktiviter – på teman som t.ex. hörsel och hörselsteknologi, om medicinsk imaging, om digitaliseringen av sundhetsväsenet o.s.v.
Och det behöver inte nödvändigtvis vara i anslutning till jubileer. Möjligheterna är oändliga och även om huset här är litet, så kan vi alltid hitta lösningar.
Det var mitt budskap till församlingen i dag. Jag vill avslutningsvist rikta ett varmt tack till alla som har möjliggjort den här utställningen. Först og främst till styrelsen for Dansk Medicoteknisk Selskab, som har finansierat den, och till Selskabets Jubileumsgrupp som har hjälpt oss med kontakterna till de industrier och företag som ingår. Och så till de medverkande tolv företagen.
Och tack till branchföreningen Medicoindustrin och till Cand. Pharm. Povl M. Assens Fond, som har stött museets arbete med medicoteknik, och som därigenom bidragit till utställningen.
Och tack till vår egen personal här på museet – till museumsinspektör Bente Vinge Pedersen som har lett en utställningsgrupp bestående af inspektör Niels Christian Vilstrup Møller, akademiska medarbetare Malthe Boye Bjerregaard och Anne-Kathrine Baastrup, designer Ane Pilegaard Sørensen, konservator Nanna Gerdes och studentmedhjälpare Anders Stein.
Tusen tack till er allesamman.
Så vill jag lämna över ordet till Bente Vinge Pedersen, som vill säga några ord om utställningens innehåll.
(Och så här såg det ut 10 minuter senare:)