Min tale ved åbningen af udstillingen “Fedme: hvad er problemet?”, den 3. oktober 2012

Jag vill hälsa alla riktigt välkomna här ikväll – jag heter Thomas Söderqvist, jag är professor i medicinhistorie här vid Köpenhamns Universitet, och museumschef här vid Medicinsk Museion, som de flesta nog vet är universitetets medicinska museum.
Programmet i kväll är som följer:
Först ska jag säga några inledande ord.
Och så går ordet vidare till dekanen for sundhetsvetenskapliga fakulteten här i Köpenhamn, professor Ulla Wewer.
Och så har vi bett en av landets ledande forskare på obesity-området – professor Thorkild I. A. Sørensen, om att säga några ord om hur det egentligen står med forskningen omkring fetma och övervikt.
Och därefter hade vi tänkt att den person som har lett utställningsgruppen, museumsinspektör Bente Vinge Pedersen, ska berätta om utställningens målsättning och om hennes, och utställningsgruppens, resa in i fetmans värld, och om samarbetet med gastric bypass-kirurger och metabolismforskare.
Och allt det här ska vi klara av på 30 minuter. Och sen kommer dekan Ulla Wewer tillbaka för en kort bemärkning – hon ska nämligen få lov att öppna utställningen – och därefter ska ni äntligen få lov att se den – och dem som inte får plats i utställningslokalerna kan gå och ta en öl eller gin och tonic så länge.
Och sedan ska ni få lov att dricka gin och tonic och gå runt i hela huset helt fram till kl 21.30 – för då stänger vi huset för i dag.
Det var programmet. Så några inledande ord om förväntningarna samt ett stort tack.
Det ni ska få se är inte nån stor separatutställning om fetma och övervikt. Den monumentala utställningen ligger fortfarande framför oss, kanske om ett par års tid.
Det ni ska få se om en halvtimmes tid, är ett led i ett forsknings- och kommunikationsprojekt som vi här på museet är med i, inom ramen för det som heter Center for Basic Metabolic Research – i dagligt tal Metabolismecentret – här vid den sundhetsvetenskapliga fakulteten.
Metabolismecentret har kommit till tack vare ett historiskt stort anslag (bevilling) från Novo Nordisk Fonden. Pengarna används huvudsakligen till cutting-edge biomedicinsk forskning – men en del är öronmärkta til att utveckla forskningskommunikation.
Och det gör vi i hög grad experimentellt. Så istället för att bränna av många miljoner kronor på en stor flashig monumentalutställning, så gör vi förhållandevis små, nästan minimalistiska, nedslag i utställningsmediet – och prövar oss fram med en relativt liten budget från gång till. Det var så vi gjorde utställningen Balance og Stofskifte i 2011 med stöd från bla. Novo Nordisk Fonden och det är så vi har tänkt ”Fedme – Hvad er problemet?”.
Eller för att använda en analogi från restaurangvärlden – vi vill helst arbeta som en lille restaurant med små portioner och utvalda goda råvaror – hellre det än en kedjerestaurang med stora portioner av mat som alla känner igen och vet hur den smakar.
Och så vill jag uttrycka min stora tacksamhet till Novo Nordisk Fonden, som förstår hur vigtigt det är att stödja ett litet och experimentellt museum i en värld som annars domineras av stora och strömlinjeformade museumsinstitutioner.
Tack – och så över till Ulla Wewer.